Werewolf of the night
Jag vet fortfarande inte om det var ett skämt eller på riktigt? Dave Hermans håriga kropp var sällsam och obegriplig, speciellt då man är van att se honom helt utan någon form av behåring. Han blev i alla fall inte en bättre fighter genom att se ut som en varulv.

Misstag of the night

Självfallet hade det varit trevligt att få se Diego Sanchez och Jake Ellenberger i en femrondare. Nu lämnades vi med en otillfredsställande känsla. Matchen var en riktig guldklimp som mycket väl hade potential att bli legendarisk. Istället känns det en aning stympat, trots att det var galans bästa fight.

Entré of the night

Tokpeppad, sinnessjukt fokuserad och galet underhållande. Det är Diego Sanchez i ett nötskal, och hans oktagonentréer är berömda vid det här laget. För några år sedan körde han sitt transliknande "Yes-mässande" till publikens stora fasa/glädje. Nu har han hittat ett nytt sätt att närma sig buren. Likt en rabiessmittad präst i ett oheligt rus intar han arenan med ett kors i högsta hugg. Och det känns inte ens fejkat. Magiskt Diego!

Dilemma of the night

Stefan Struve har ett problem. Holländaren börjar bli rutinerad i UFC med sina sju segrar och tre förluster, och i onsdags stoppade han Dave Herman efter en skaplig insats. Struve är stenhård och viker aldrig ner sig utan ordentlig kamp. Dessutom har han fina submissions och enorm räckvidd. Struve spöar medelmåttor, fighters i mellanskiktet och gröngölingar, men jag har svårt att se hur han ska kunna bli en kraft att räkna med. Mot divisionens storheter räcker han inte till. Stefan Struve måste hitta något riktigt effektivt sätt att utnyttja sina 213 centimeter.

Sömnpiller of the night

Ett pris som går till Aaron Simpson och Ronny Markes. Ibland är MMA en förtrollande upplevelse med spektakulär action och thriller-spänning. Men vissa gånger kan MMA vara ett par insomningstabletter. Denna fight riskerar att bli snabbspolad om man inte är oerhört sugen på att specialstudera klincharbete. Visst, klinch är vansinnigt jobbigt och tekniskt, men inte alltid en fest att titta på.

Titelutmanare of the night

Med sex raka vinster i UFC:s weltervikt är Jake Ellenberger redo för interimtiteln. Det hade förvisso varit intressant att se hur han skulle ha klarat rond fyra och fem mot Diego Sanchez, men det kan vi bara drömma om. Jag vill se Ellenberger mot Carlos Condit i slutet av maj/början av juni, men allt beror givetvis på hur länge GSP blir borta. Alternativet, att möta vinnaren mellan Josh Koscheck och Johny Hendricks, ligger för långt fram i tiden för Ellenberger. Jag ser inte så många andra lösningar. Gör ni?