Det viktigaste är att tungviktsturneringen är över. Nu kan vi lägga spektaklet i arkivet och blicka framåt. Avsikterna var goda och ambitionerna höga. Strikeforce Heavyweight Grand Prix blev i slutändan en serie hyggligt intressanta matcher där Fedor vs. Bigfoot är mest minnesvärd enligt mig. GP-finalen som jag nu ska inspektera var så där. 

Josh Barnett vs. Daniel Cormier 
Barnett blev utboxad, utbrottad och allmänt utmanövrerad. Kanske berodde det på att "The Warmaster" bröt handen redan i första ronden? Men det kan även vara så att Daniel Cormier fick Barnett att se medioker ut? Hur som helst gjorde Josh Barnett en mycket blek insats och han var aldrig i närheten av att lyckas med en nedtagning. Barnett var tvåa i majoriteten av alla utväxlingar, och då vinner man sällan några matcher. Jag trodde ärligt talat att den gamle catch wrestlern skulle ha mer att ge. Vill jag då fortfarande se Josh Barnett i UFC? Jo tack, även om lördagens prestation ledde till fler frågetecken än svar. 

Vissa anser att en ny stjärna är tänd på tungviktshimlen. Daniel Cormier har många goda egenskaper och han kommer garanterat att vara konkurrenskraftig i UFC. Det som imponerade mest var Cormiers råstyrka och uthållighet. Jag var osäker om hans kondition skulle räcka en hel match, men det gjorde den. Cormier neutraliserade skickligt Barnetts övertag i räckvidd, och han bjöd också på några synnerligen tjusiga nedtagningar. Men det är trots allt på boxningsfronten jag är skeptisk. Även om Cormier slår hårt, så finns det brister i boxningsteknik, huvudrörelser, fotarbete och guard. Enligt mig har Daniel Cormier goda förutsättningar att nå långt, så länge han fortsätter utvecklas. Han är en oslipad diamant och en värdig mästare i Strikeforceturneringen. 

Gilbert Melendez vs. Josh Thomson 
Bättre och jämnare än så här blir det inte i dagens Strikeforce. Vi fick se fem ronder av konstant tryck, vackra slagkombinationer och ypperlig teknik. Jag uppskattar verkligen när två fighters av den här kalibern satsar allt framåt och inte bara plockar hem lättförtjänta domarpoäng. Sevärt och svårbedömt. Jag håller Melendez som knapp segrare och jag skulle gärna se båda två i UFC:s oktagon. 

Rafael Cavalcante vs. Mike Kyle 
Det var skönt att få se lite okomplicerad och barbarisk action av "Feijão". Jag gillade Rafael Cavalcante sedan förut, och nu gillar jag honom ännu mer. Exaktheten med det springande knät, beslutsamheten i ground and pound-situationen och modet att ta en giljotin och hoppa i guard var briljant. Så gör en avslutare av rang. Nu finns det egentligen bara en tänkbar motståndare för "Feijão" i Strikeforce, och det är givetvis Gegard Mousasi. Framtiden för Scott Cokers 205-division känns emellertid oviss. Det djup som krävs för att skapa ett intresse på längre sikt saknas. 

Christoffer Spång vs. Nah-Shon Burrell 
Nu har Chris Späääng 5-1 i karriären och en plats på Strikeforces huvudkort ger definitivt publicitet. Att Chris ”The Kiss” dessutom totaldominerade Nah-Shon Burrell med knivskarp thaiboxning gjorde inte saken sämre. Mycket bra jobbat Christoffer Spång. Fortsätt så!