Dong Hyun Kim vs. Paulo Thiago 
Jag trodde att Kim skulle visa respekt för Paulo Thiagos submissionkunnande. Men icke. I tre ronder buntade koreanen ihop brasilianaren med en härlig kombination av judo, brottning och BJJ. Även om matchen var ensidig så fanns det mängder av intressanta grapplingdetaljer att titta på. I min granskning beskrev jag Kim som rejält kompetent, anonym och småtrist. Jag kanske får överväga det där med småtrist? Det här var mycket roligare än väntat, och jag ser gärna att Dong Hyun Kim får en ny chans att möta Demian Maia. Paulo Thiago har problem både stående och på marken. Nu har han förlorat fyra av de fem senaste matcherna. Det kanske börjar bli dags för Thiago att ägna all sin tid åt den militära specialstyrkan hemma i Rio istället?

Thiago Silva vs. Stanislav Nedkov
Inga överraskningar, inga evangelier och inga oförglömliga minnen. Både Silva och Nedkov följde planritningen till punkt och pricka. Det Nedkov saknar på finess- och teknikfronten kompenserar han med bullriga krokar, tjurrusningar och ogenomtänkta nedtagningsförsök. Det fungerar kanske mot blåbärsfighters, men inte mot en självsäker 29-åring som vuxit upp i São Paulos slumområden. Thiago Silva klinchade effektivt och dominerade med fotarbete och stabil muay thai. När Nedkov till slut kroknade i tredje ronden kunde Thiago Silva välja och vraka mellan olika sätt att avsluta matchen. Silva valde double leg, mount och arm-triangle choke. Som att stjäla godis av småbarn. Det här var en välbehövlig seger för brasilianaren, men inte nödvändigtvis en seger som gör honom relevant igen.

Rich Franklin vs. Cung Le
Okej, det var en jättefin knockout av Cung Le. Verkligen jättetjusig. Jag erkänner, om än något motvilligt. Rich Franklin föll som ett nedsågat träd, och det är relativt sällan man ser så pass rena knockar nuförtiden. Ett ögonblicksverk för framtida highlight-klipp. En kryddig avslutning på en i övrigt decision-baserad gala. Nu har Cung Le två raka segrar, men det är endast av akademisk betydelse. Jag ser ingenting i 40-åringens game som kan hota mellanviktstoppen. Och om någon ens funderar; Cung Le är inte i närheten av en titelmatch. Herregud vilken sjuk tanke. För Rich "Ace" Franklin kan den här förlusten betyda spiken i kistan. Hur kommer man tillbaka efter detta? Franklin har inte utmärkt sig sedan han pensionerade Chuck Liddell för drygt två år sedan. Och att stupa medvetslös i burgolvet inför Kinapubliken ingick knappast i Franklins strategi. Den före detta mellanviktsmästaren har nått vägs ände. Det går inte att förneka.