Den 24:e juli 2009 spreds nyheten om att Afflictions tredje gala var inställd. Josh Barnett var dopad och Afflictions starke man, Tom Atencio, kunde inte hitta någon ersättare för Barnett i matchen mot Fedor Emelianenko. Där och då slutade ett kortvarigt men minnesvärt uppror i MMA-världen.

Affliction hann bara arrangera två galor: Affliction: Banned den 19:e juli 2008 och Affliction: Day of Reckoning den 24:e januari 2009. Stämningen mellan UFC och Affliction var spänd under denna tid. Det gick så långt att Dana White förbjöd UFC-fighters att bära Affliction-tröjor under inmarschen till oktagonen. Tito Ortiz agerade kommentator för Affliction och många gamla UFC-fighters fanns på matchkorten. Det kalla kriget inom kampsport hade påbörjats. Dessutom höll Strikeforce sakta men säkert på att bygga upp en stark MMA-organisation i kulisserna. Det var en härlig tid.  

Rebellorganisationens trumfkort var alltid Fedor "The Last Emperor" Emelianenko. På den tiden var Fedor störst, bäst och vackrast. En våt dröm för alla som ville bygga en kampsportsgala. Men i Afflcitions stall fanns även en rad kända, meriterade och lovande slagskämpar som Andrei Arlovski, Little Nog, Vitor Belfort, Renato "Babalu" Sobral, Paul Daley, Chris Horodecki, Dan Lauzon, Matt Lindland, Tim Sylvia, Josh Barnett och Gegard Mousasi. 

Ett av de mest minnesvärda ögonblicken från Afflictions galor är när Fedor knockade Andrei Arlovski. Ryssen styrde fighten och pressade in Fedor i ringhörnan med sparkar och slag. Men sedan kom en oväntad överhandshöger som knappt syntes i realtid. På repriserna ser man tydligt hur godnattsagan slutade. Minnesvärt är också när Fedor submittade Tim Sylvia efter bara 36 sekunder i första ronden och när Vitor Belfort chockerade världen med en über-brutal knock på Matt Lindland. Något av det värsta som skådats. 

Affliction hade ett användarvänligt upplägg. Lite likt Pride i vissa lägen. Snygg show, fet presentation och oftast relevanta matcher. Hårdrocksinslagen som fanns på Affliction: Banned var uppskattade. Megadeths "Symhony of Destruction" och "Tornado of Souls" är små höjdpunkter i sig. I miss Affliction. 

Vad har ni för känslor kring Afflicton?