En legend tackar för sig

Pride- och tillika UFC-legenden Quinton Jackson gjorde med största sannolikhet sin sista match i oktagonen i lördags. Troligen gjorde han också sitt sista framträdande i betydelsefulla MMA-sammanhang. Visst finns möjligheten att Rampage skriver på för någon mindre organisation, men just nu känns det som att det kvittar.

Bellator tar garanterat emot Rampage med öppna armar, och Muhammed "King Mo" Lawal skulle kunna utgöra en tänkbar motståndare. So what? Rampage lämnar UFC med tre raka förluster och en något bitter eftersmak i ryggen. Den gode ex-champen är inte särskilt het på kampsportsmarknaden enligt mig.

Jag har aldrig varit något stort fan av Rampage Jackson. Jag älskar hans klassiska matcher i Pride och jag beundrar hans MMA-karriär på det stora hela. Men av någon anledning tog jag aldrig honom till mitt hjärta. Eventuellt kan det bero på att jag alltid gillade hans motståndare lite mer, t.ex Wanderlei Silva, Chuck Liddell och Shogun.

Quinton Jackson såg ganska bra ut i lördags. Han tog sig ur besvärliga underlägen och han boxades tekniskt och aggressivt. Nu snackar jag naturligtvis om matchens första hälft. När Rampage väl gick in i väggen så gjorde han det bokstavligt talat. Glover Teixeira kunde i princip blåsa omkull Rampage i tredje ronden. Så illa var det.

Hur bra är Glover Teixeira?      

Brasilianaren Glover Teixeira har fått mycket uppmärksamhet för sin framfusiga stil i oktagonen. I och med lördagens triumf har han 3-0 i UFC. Jag tycker dock att han borde ha avslutat den dödströtte Rampage i andra eller tredje ronden. Teixeira hade flera dominanta positioner på golvet som han inte utnyttjade till fullo. I mina ögon är det rent nonsens att nämna Teixeira i titelfightssammanhang redan nu. Låt honom möta Ryan Bader eller Phil Davis först och främst. Eller möjligtvis vinnaren mellan Rashad Evans och Little Nog. Glover Teixeira bör vinna två-tre matcher till i den täta 205-divisionen innan en bältesmatch överhuvudtaget kommer på tal.         

En suverän show

Anthony Pettis gör verkligen skäl för smeknamnet "Showtime". Det är fantastiskt att se en kille som bjuder på så många tekniska finesser. Mest imponerande är att de faktiskt fungerar effektivt. Sparken mot Donald Cerrones lever satt precis där den skulle. Elegant. Nu ligger Pettis bra till för att få möta vinnaren mellan Benson Henderson och Gilbert Melendez. Och vi minns ju alla att Pettis spöade Bendo i WEC. Jag säger 'ja tack' till killar som trotsar gravitationen. Jag påstår också att Anthony Pettis suddat ut gränserna mellan den verkliga världen och The Matrix. 

En grund flugviktsdivision
UFC har 13 fighters i sin flugviktsdivision för närvarande. Det är magert. Två av dem gjorde upp om titeln i Chicago. Regerande mästaren Demetrious "Mighty Mouse" Johnson besegrade John "The Magician" Dodson med knapp marginal. Jag tittar med visst intresse, och konstaterar att divisionen med 125-poundare behöver få tid på sig att utvecklas.